bakgrund

Rankinglistor har blivit ett allt vanligare inslag i försöken att analysera och beskriva olika företeelser inom svenskt samhällsliv och förvaltning. Inte minst har de kommit att bli argument i partipolitiska sammanhang och även brukats som incitament för en tävlan mellan landets kommuner inom skilda aspekter på samhällsutveckling.

Inte alltid har denna typ av tävlingsmoment inom politiken varit av godo utan i stället gett upphov till en onödigt skruvad bild av verkligheten och då snarare spelat rollen av att leverera statistiska slagträn i en delvis ytlig och dagsaktuell debatt.

Samtidigt kan det inte förnekas att de olika material som rankingarna baseras på blivit alltmer detaljerade och skarpa och därmed verkligen kan sägas berätta något om nutid, framtid och utvecklingsmöjligheter om de sätts i rätt sammanhang i förhållande till vad de vill beskriva och förutskicka.

Svenskt Näringslivs ranking ”Lokalt företagsklimat” är väl den mest kända men det finns flera exempel, som Lärarförbundets ”Bästa skolkommun” och tidningen Fokus ”Bäst Att Bo”. Båda dessa har fått mycket och berättigad uppmärksamhet under flera år nu.

Varje rankinglista bidrar med fördjupning i sin del av verkligheten. Med innovationen Norrank vill vi på norrländska tankesmedjan Framtidstanken pröva möjligheten att skapa en bredare bild genom att låta ett flertal rankinglistor samspela i en gemensam ”superranking”. Vår ambition är att undersöka attraktiviteten hos Norrlands 54 kommuner. Syftet är att sprida kunskap om Norrland och dess kommuner, bidra till en mer nyanserad och intressant bild – men också ranka kommunerna utifrån var det är bäst att bo och verka i norr.

Under arbetet med Norrank har flera olika modeller prövats, främst avseende antal deltagande kommuner men också avseende relevanta kriterier och källor. Ett alternativt hade varit att endast ta med de 6-7 största kommunerna, vilka kan sägas ha störst betydelse för hela regionens framtid och utveckling. Ett annat alternativ hade varit att börja i mindre skala och låta Norranks volym öka över tid. Till sist kändes det ändå bäst att låta samtliga Norrlands kommuner vara med redan detta premiärår för Norrank.

Norrank ska vara en gedigen, seriös ranking – baserad på andra gedigna, seriösa rankingar och data – och med det norrländska i fokus.

Norrland består av 54 kommuner. Detta enligt den gängse definition av begreppet, som till exempel Norrländskt uppslagsverk använder. Konkurrerande definitioner finns, och blev högaktuella i samband med regionutredningen för några år sedan, men även om det finns starka åsikter om geografiska gränser i området så pågår det idag ingen större debatt om saken.

Vi tycker det är särskilt viktigt att vi häruppe i norra Sverige hjälps åt och tillsammans definierar och skapar relevanta verktyg och samtal om förutsättningarna för vår landsändas tillväxtmöjligheter och behov. Vi vill att Norrank ska bli ett norrländskt verktyg för samverkan mellan kommunerna snarare än en tabell för kommunal tävlan där man ska kunna erövra delsegrar i tillväxt på varandras bekostnad.

Denna utgåva av Norrank är den första i sitt slag och har skapats för att kunna följas av andra utgåvor som kan ge andra bidrag för att belysa utvecklingen i Norra Sverige. Framtidstanken har som en viljeinriktning beslutat fortsätta utveckla Norrank, vilket förhoppningsvis kan innebära en ny ”Norrank 2019” – med ytterligare någon rankinglista i underlaget. Vi ser fram emot förbättringsförslag och konstruktiv kritik som kan hjälpa oss fortsätta utveckla verktyget.

Denna första Norrank baseras på fjorton olika källor som vi bedömt har störst relevans för att sammantaget beskriva en tillväxt för norra Sverige. Dessa parametrar är valda utifrån vitt skilda utgångspunkter men kan alla på sitt sätt beskriva begreppet tillväxt i olika aspekter.

De fjorton kriterierna består till hälften av befintliga rankinglistor och till hälften av kompletterande statistik/data, vilket framgår av tabellen nedan. Listan över Norranks 14 kriterier har vuxit fram över tid och under livliga diskussioner. Några av de som av olika skäl inte kom med var Årets superkommun(Dagens Samhälle), Branschbredd(SCB), Företagarnas kommunranking och Entreprenörsskap i skolan (Ung Företagsamhet).

Vi förutspår att rankinglandskapet kommer att förändras. Dels genom att gamla rankingar förnyas eller försvinner helt. Dels genom att nya rankinglistor tillkommer. Det blir vår uppgift att fortlöpande bevaka utvecklingen på området och införliva de rankingar som vi finner gagnar saken.

Vi har medvetet försökt vidga begreppet tillväxt till att omfatta fler variabler än enbart den rent ekonomiska tillväxten och därmed även inkludera mera mjuka värden som livskvalitet, miljö och utbildningsnivå.

Man kan resa invändningen att det i en norrländsk kontext inte är givet att kommunstorlek ska vara den parameter som ska tillmätas den allena saliggörande betydelsen, vilket är lätt hänt i dessa ekonomismens och urbanitetens tidevarv.

Mycket av det specifika och för norra Sverige unika är ju att landet är relativt glest befolkat med mängder av fördelar som kan anses bero av just detta. Låga huspriser, närhet till natur, frisk luft med mera. Å andra sidan kan brister i kollektivtrafik, kulturutbud och annan infrastruktur räknas upp i den motsatta kolumnen i livskvalitetens och tillväxtens svåra ekvation.

Vi har trots detta valt att ha kvar en del av de parametrar som pekar på stordriftens och stadens fördelar i det underlag som utgör basen för Norrank 2018. Väl medvetna om att medborgares egna val naturligtvis är det som ändå fäller utslaget. I positiv mening. Samtidigt hoppas vi att vi med rätt typ av resonemang runt de parametrar vi har valt för att beskriva norra Sveriges belägenhet ändå ska kunna bidra till att problematisera våra samtal om framtiden och utvecklingen.

Vilka slutsatser man kan dra efter att ha tagit del av Norrank 2018 är inte helt givet. Detta har inte heller varit meningen. Så mycket kan man dock säga att ett mycket vitalt samspel mellan entreprenörer, näringsliv, politiker och de offentliga organisationerna är en absolut förutsättning för att skapa ett sådant klimat av tillväxt att det förmår bli en stark utvecklingsinjektion i norra Sverige.

Ingen av dessa parter förmår ensam att dra lasset mot en lyckosam framtid. Vi lever inte längre i träpatronernas självstyrande tidevarv. Det är betydligt mer komplext idag och – alla behöver alla.

Det finns olika saker där man absolut har försteg i den lilla kommunen som man inte har i den större och vise versa. Att ta vara på dessa olika fördelar och samverka kring det är förmodligen en livsnödvändighet om norra Sverige vill ta sig igenom framtidens utmaningar och komma ut på andra sidan som vinnare.

 

Sundsvall den 14 mars 2019
Sigge Jungell, ordförande, Framtidstanken