Näringslivets vitalitet

En del av Svenskt Näringslivs ranking om det lokala företagsklimatet gäller hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från ”frivilliga marknadsaktiviteter” – i huvudsak löneinkomster från privata företag. Det hela kokar ner till ett tal med två decimaler som beskriver den ”privata försörjningskvoten” eller marknadsförsörjningen. Kort sagt beskriver marknadsförsörjningen det lokala näringslivets vitalitet och omfattning.

Kriteriet är relevant, inte minst för att det får sägas vara Norrlands sämsta gren i utvecklingsarbetet. Rikssnittet för den privata försörjningskvotenligger på 54,44 (år 2016). Av de 54 norrlandskommunerna är det bara en – Kiruna – som kravlar sig upp över riksgenomsnittet, alla övriga ligger under och mycket under.

Delar man upp rikslistan i tre lika stora delar så finns tre norrlandskommuner med på den övre tredjedelen (Kiruna, Åre och Gällivare). Tolv norrlandskommuner slår sig in på den andra tredjedelen. Trettionio hamnar på den sista tredjedelen.

Bland de tio vitalaste norrlandskommunerna är det bara tre (Ovanåker, Timrå och Gävle) som förbättrat sitt resultat sedan 2016. Ledande Kiruna tappar tio placeringar, från 35 till 45. Grannen Gällivare tappar nitton placeringar.

Bland de norrlandskommuner som förbättrat sitt företagsklimat är det bara små justeringar på ett eller ett par pinnhål. Inga raketer direkt. Nordanstig svarar för bästa rycket uppåt med nio platssiffror, från 219 till 210.

5-i-topp –Marknadsförsörjning. Riket (2018):