resultat

Årets vinnare är Luleå som totalt får totalsumman 152 poäng, vilket ger en ganska stor segermarginal ner till tvåan Umeå som får 185. Ett lika stort hopp följer till Piteå som intar tredjeplatsen med sammantagna platssiffran 204.

se totaltabell

årets vinnare

Årets vinnare är Luleå som totalt får totalsumman 152 poäng, vilket ger en ganska stor segermarginal ner till tvåan Umeå som får 185. Ett lika stort hopp följer till Piteå som intar tredjeplatsen med sammantagna platssiffran 204.

Luleå har ingen enskild toppnotering utan dominerar genom att i stort sett sakna dåliga resultat. Den norra universitetsstaden imponerar med en handfull mycket starka resultat inom områdena livskvalitet, utbildningsnivå, självförsörjning och löner.

Umeå toppar hela sex av listorna tack vare störst folkmängd, högst utbildningsnivå, mest bredband, bäst livskvalitet, högst villapriser och minst beroende av statsbidrag. Lägg därtill Umeås andraplats inom miljö så kan man säga att kommunen ligger i absoluta toppen på hälften av de 14 listorna. 

Det som tynger Umeå är, precis som för Luleå, blek företagaranda, relativt stora löneskillnader mellan män och kvinnor samt i viss mån hög skattesats. Sällskap på 10-i-topp får Umeå av en annan Västerbottenskommun, Skellefteå (8) som har bredbandsutbyggnad som bästa gren. Höga betyg blir det också för stor befolkning, bra livskvalitet, bra skola, höga löner och hög utbildningsnivå.

Jämtland imponerar med tre kommuner bland de sju främsta, närmare bestämt populära vinter- och idrottsorterna Östersund (4) och Åre (5) samt Krokom (7). Östersund har flera starka kort som hög utbildningsnivå, höga villapriser och hög livskvalitet. Åre har Norrlands starkaste företagaranda och ett vitalt och omfattande näringsliv. Åre utmärker sig också positivt med höga villapriser och skaplig poäng för jämställdheten. Däremot sladdar Åre vad gäller bredbandsutbyggnaden som bara räcker till plats 43 i Norrank. Krokom har företagarandan som bästa gren men utmärker sig mest för att ha en genomgående hög nivå utan påtagliga svagheter.

Norrbotten får med tre kommuner på tio-i-topp. Utöver nyss nämnda Luleå (1) och Piteå (3) även Boden (10).  Piteå har bra miljö och bra skola och relativt höga löner men en plump i protokollet för jämställdhet där man ligger näst sist i norr. Boden har en bra skola (plats 3 i Norrland) men också en skönhetsfläck i form av näringslivets vitalitet och omfattning (Marknad) där placeringen är 53.

Gävleborg och Västernorrland får med sig var sin kommun på 10-i-topp, ”huvudstäderna” i nedre Norrland, Gävle (6) respektive Sundsvall (9). Gävle ligger i spets på miljöområdet och har dessutom tre andraplaceringar på områdena villapriser, bredband och befolkningsmängd. Tre tydliga svagheter hos Gävle är företagsklimat, företagaranda och jämställdhet. Sundsvall har precis samma tydliga svagheter som Gävle. Sundsvalls bästa notering är en tredjeplats för befolkningsmängden. 

Strax utanför 10-bästalistan följer Norrbottens utpräglade gruvkommuner, Kiruna (14) och Gällivare (17). De båda har resultat som skiljer sig en del från övriga. De rankas båda i absoluta toppen vad gäller självförsörjning, marknadsförsörjning och inkomster. Det är med andra ord kommuner som står stadigt på egna ben.

I botten på Norrank återfinns Överkalix och Pajala med 535 respektive 531 poäng. Pajala har landets sämsta företagsklimat och lägst grad av marknadsförsörjning. Åsele (med 512 poäng) utmärker sig negativt genom att ha sämst poäng av alla på fyra av dellistorna. I Åsele är lönerna lägst och bidragsberoendet störst, villorna är billigast och miljön sämst. Men allt är inte nattsvart. Åsele noteras för riktigt fina resultat för kriterierna Bredband, Skola och Företagaranda

 

Bland andra kommuner som sticker ut på Norrank kan nämnas:

  • Lilla Ovanåker i Gävleborg sticker ut positivt med att ha Norrlands bästa skola och intar även en framskjuten placering på Norrank totalt sett (placering 15 av 54).
  • Sorsele återfinns ganska långt bak i fältet (plats 38 av 54) men noteras för två framskjutna placeringar gällande företagande; företagaranda (plats 3) och lokalt företagsklimat (plats 4).
  • Ingen Norrlandskommun kan sägas ha låg skatt men Övertorneå har i alla fall minst hög – och utmärker sig samtidigt med riktigt höga poäng för skola och jämställdhet.

 

10 MEST ATTRAKTIVA KOMMUNERNA I NORR 2019:

Luleå – 152

Umeå – 185

Piteå – 204

Östersund – 216

Åre – 225

Gävle – 230

Krokom – 231

Skellefteå – 237

Sundsvall – 240

Boden – 257

dokument

totaltabell

wdt_ID Placering Stad Bostad Bredband Företagsklimat Jämställdhet Livskvalitet Miljö Skola Självförsörjande Företagaranda Lön Marknad Skatt Storlek Utbildning Total
1 1 Luleå 4 6 8 27 3 9 10 3 41 3 14 18 4 2 152
2 2 Umeå 1 1 28 36 1 2 13 1 46 6 20 28 1 1 185
3 3 Piteå 15 9 19 53 7 4 2 6 44 5 11 9 8 12 204
4 4 Östersund 3 14 15 32 2 25 16 14 31 13 38 5 5 3 216
5 5 Åre 5 43 20 5 10 16 24 26 1 26 2 8 26 13 225
6 6 Gävle 2 2 47 48 5 1 29 7 51 9 10 13 2 4 230
7 7 Krokom 8 22 14 13 16 33 11 37 5 10 27 6 22 7 231
8 8 Skellefteå 10 4 21 50 6 23 8 12 45 7 13 24 6 9 238
9 9 Sundsvall 6 10 42 41 4 8 38 5 43 4 12 19 3 5 240
10 10 Boden 16 19 7 23 11 10 3 15 49 11 53 23 11 6 257

Norrank 2019. Version 190321.

totaltabell

wdt_ID Placering Stad Bostad Bredband Företagsklimat Jämställdhet Livskvalitet Miljö Skola Självförsörjande Företagaranda Lön Marknad Skatt Storlek Utbildning Total
1 1 Luleå 4 6 8 27 3 9 10 3 41 3 14 18 4 2 152
2 2 Umeå 1 1 28 36 1 2 13 1 46 6 20 28 1 1 185
3 3 Piteå 15 9 19 53 7 4 2 6 44 5 11 9 8 12 204
4 4 Östersund 3 14 15 32 2 25 16 14 31 13 38 5 5 3 216
5 5 Åre 5 43 20 5 10 16 24 26 1 26 2 8 26 13 225
6 6 Gävle 2 2 47 48 5 1 29 7 51 9 10 13 2 4 230
7 7 Krokom 8 22 14 13 16 33 11 37 5 10 27 6 22 7 231
8 8 Skellefteå 10 4 21 50 6 23 8 12 45 7 13 24 6 9 238
9 9 Sundsvall 6 10 42 41 4 8 38 5 43 4 12 19 3 5 240
10 10 Boden 16 19 7 23 11 10 3 15 49 11 53 23 11 6 257

Norrank 2019. Version 190321.